...morgonen gryr och i den täta morgondimman kan man se spåren efter dom...utsvultna och ihärdiga har de cirklat de tänkte bytet...i drömmen var dom med honom...attackerade honom...anföll honom...men i verkligheten hittade de aldrig fram...han vaknar med ett ryck...som om en av dom varit ända in på kroppen på honom...han kikar ut...solen är på väg att gå upp...ytterligare en dag har han klarat sig...han undrar hur länge det ska hålla i sig...ingen vet...ingen vågar säga...men hans undermedvetna har en kännsla...en aning...det är nära nu...men hur nära?? Helgen blir oviss...klarar han sig är det ett tecken på styrka...hittar dom honom är det ett tecken på svaghet...men han vet...innerst inne...att utifrån svaghet bygger man upp sin styrka...helgen närmar sig...med stormsteg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar